Så. Nu äntligen sätter jag mig ner för att skriva det avslutande inlägget på supersueca.blogg.se!

Det är med glädje och med sorg som jag gör detta och anledningen till att det har dragit ut på tiden, att jag inte satt mig ner och skrivit detta tidigare, är för att just det här inlägget betyder så oerhört mycket för mig och jag vill verkligen att det ska kännas rätt! Nu är det dessutom cirka 1 månad och 6 dagar sedan jag lämnade mitt underbara andra hem i Chile och jag känner att reflektionerna har satt sig och jag börjar bli kapabel att se min resa ur ett nytt perspektiv som jag tror kan göra detta inlägg än mer givande, både för mig och för er!

Jag ska försöka att inte bli allt för långdragen... ;)

Hur har du haft det?! Hur var Chile? Var det som du hade tänkt dig? Vad kommer du sakna mest? Vad gillade du bäst?! Är du spansktalande nu? Hur kändes det att vara utlänning där?!

Dessa frågor har haglat över mig sen jag satte min fot på arlanda den 28 juli 2011, och som ni kanske förstår är det inte lätt att svara med EN mening. Tvärtom skulle jag nog kunna skriva en bok som svar på varje fråga! Haha :) Men jag tänkte att jag kan ju svara på frågorna här, en åt gången, så blir det både lite strukturerat och förhoppningsvis intressanta och innehållsrika svar :)

Hur har du haft det i Chile?
Jag har haft det HELT UNDERBART!! Jag hade aldrig kunnat drömma om att min resa skulle bli så fantastisk! Jag har lärt mig så mycket mer än jag hade tänkt mig, utvecklats mycket mer, gjort så mycket mer, sätt, upplevt, tänkt, skrattat och gråtit så mycket mer än jag någonsin hade kunnat tänka mig. Detta är till 90% tack vare de underbara människorna som öppnade sina armar och tog emot mig som en dotter, en syster, ett barnbarn, en kusin och som en äkta vän utan att ens tveka. Jag har aldrig varit med om en sån generositet, givmildhet och GODHET tidigare och det är nog det som har påverkat mig och och "rört" mig mest med hela resan. De resterande 10% är tack vare den latinamerikanska kulturen som passar mig som handen i handsken! Jag älskar latinos, maten, sätten, mentaliteten, tänket! Det är en enormt VARM kultur och jag blev oerhört väl mottagen vart jag än gick! :)

Hur var Chile jämfört med Sverige?
Chile och Sverige är typ som... en gurka och en påse chips? En mus och en elefant? Varandras absoluta motsatser! Givetvis finns det likheter, jag menar när man knallar genom Santiago så är det inte SÅ stor skillnad jämfört med Stockholm. Höga byggnader med kontor, restaurangerna är fulla under lunchtimmen, bussar, tunnelbana, folk i kostymer, poliser, gatuarbetare. Det som skiljer är hur länderna och dess system är uppbygga, vad man har för lagar och förordningar, perspektiven på saker och ting, hur man tar sig an saker och ting och något jag verkligen vill lyfta fram: vad man har för rättigheter! En sak ska jag tala om för er, och det är att vi i Sverige, vi har det SÅ JÄVLA BRA så det är fan skamligt! Och samtidigt som känslan av att vara stolt över sin nationalitet var något jag upplevde så mycket mer än tidigare, så måste jag erkänna att en liten del av mig började skämmas över att vara svensk och den skammen är något som lever kvar inom mig än. Vi gnäller så otroligt mycket så det är inte sant! Helt ärligt, jag har aldrig varit med om människor som gnäller så lite som chilenare! De har det så mycket sämre i många lägen väljer att vara optimistiska och positiva och TACKSAMMA över vad de har! Visste ni till exempel att minimumlönen i Chile ligger på ca 2500 kronor i månaden?! Det är ungefär vad jag tjänar en söndag på ICA! Och JA, jag vet att vi betalar mycket i skatt och att det är dyrare att leva här,, men 2500 kronor..? Dessutom arbetar de många fler timmar, har inga bidrag och de kan egentligen när som helst få sparken eller bli av med arbetet på annat sätt.
Så, jo. Visst är jag glad över att vara svensk och leva i det svenska systemet, eller rättare sagt jag är tacksam och känner mig blessed över att vara svensk, men jag känner något så otroligt för chilenarna och deras tapperhet. Chile är ett land byggt på kärlek.

Var Chile som du hade tänkt dig?
Hm. Jo det var det faktiskt! Jag blev förstås förvånad över många saker,, som typ att de tycker det är jätteäckligt med tandpetare, att det alltid finns gubbar som tankar bilen åt en och hjälper en att parkera, att man har sockrade popcorn istället för saltade, att det inte är numrerade säten i biosalongen och att det är OERHÖRT VIKTIGT att killen går på rätt sida om sin tjej (dvs på den sidan där det finns en trafikerad väg) på gatan. Men, i mångt och mycket var det som jag förväntade mig,, eller rättare sagt som jag hoppades! ;) Harmoniskt och avslappnat, mañana mañana for life liksom! ;) Men samtidigt ska jag påpeka att jag verkligen försökte att ha så lite förväntningar som möjligt. Det blir ju ändå aldrig som man tänkt sig så jag försökte åka dit med ett så öppet sinne som möjligt och bara låta mig omfamnas av den latinamerikanska kulturen. Och så underbart det var...

Vad kommer du att sakna mest?
Utan tvekan min famlj där ♥ Otroliga människor som har inspirerat mig och biragit till mitt livs bästa 6 månader. Det finns inte ord för att beskriva hur mycket de betyder för mig och hur mycket jag saknar dom. Det var mpnga tårar på flygplatsen kan jag säga...
Jag vr inte särskilt orolig när jag åkte till Chile, jag var ganska säker på att jag skulle bli väl omhändertagen, men jag hade aldrig kunnat tro att jag skulle träffa sånna fantastiska människor som gjorde så enormt intryck på mig. Ni har förändrat mig för livet! Tack! ♥
Något annat jag kommer sakna...? Hmmm... Åter igen mañana mañana!! Jag var en grymt självupptagen, gnällig, stressad människa när jag åkte till Chile. Kom hem avslappnad, med ett helt nytt tänkt och en helt ny livsfilosofi som inte existerar här i Sverige! Jag ska göra allt för att behålla den och INFÖRA den mer och mer, men jag kommer sakna att leva i en kultur som andas den filosofin.
Sen kommer jag sakna goda avokados, khaki, pepino, empanadas (!!!!), pastel de choclo och en massa andra grejer också ;)

Finns det något du inte kommer att sakna?
Ja. Synen av magra, loppiga, skadade gatuhundar är en av dom...:( Även hemlösa människor som finns i mycket större utsträckning där än i Sverige, det går liksom inte att jämföra. Hierarkier och klasskillnader är något som präglar Chile i stort och det märks verkligen. Man föds liksom in i sin egna framtid på något sätt, det är både orättvist och hemskt. Jag hoppas och TROR att det kommer ändras en dag, men Chile har långt kvar dit.
En annan sak jag inte kommer sakna är att man ibland måste gå igenom 3 (!) kassor innan man kan köpa en vara i en butik (JA, det är inget skämt!), kommer heller inte sakna att stå och vänta 1 timme på bussen utan att ha den minsta aning om när den kommer, kommer inte sakna att vänta 40 min på någon man stämt träff med, haha. Det finns liksom en del smågrejer som man blir smått irriterad på där, eftersom det verkar så jävla ologiskt och oeffektivt, men det är samtidigt lite charmigt ;)

Är du helt spansktalande nu?
Den där frågan är svår för egentligen är det väldigt svårt att göra den bedömningen själv, det ska snarare göras av en chilenare! Haha :) Nej men såhär kan man säga, om man ger mig ett spanskaprov så kommer jag ha en hel del fel på grammatiken, men sätter ni mig vid ett middagsbord fullt med chilenare så trivs jag som fisken i vattnet, hänger med i konversationerna och snackar på obehindrat. Jag kan ju tillägga att min spanska numera är "chilensk", inga fina formella ord här inte utan numera pratar jag det chilenska "talspråket" som är fullt av slangord och "modismos", men det är sjukt kul och det är ju faktiskt så man lättast konverserar! Jag har lärt mig grymt mycket spanska men det har inte varit helt lätt! Jag har gjort många misstag och har ofta blivit frustrerad över att inte ha kunnat förklara något helt fullt ut! Ni vet när man sitter och diskuterar något så vill man ju verkligen få fram sina åsikter och argument,, och det var ibland en riktig utmaning på spanska..!

Hur kändes det att vara "utlänning" där?
Jag måste säga att det är en värdefull erfarenhet att få komma till ett land och verkligen känna sig som en utlänning och invandrare! Som mest påtagligt blev det den dagen jag var tvungen att gå till konsulatet och ansöka om ett förlängt turistvisum. Två dagar till i landet och jag hade varit klassad som en illegal invandrare! Det är ju sånt man läser i tidningen liksom?! Nej, men det var i alla fall en helt ny erarenhet för mig och det fick mig verkligen att fundera mer över hur det är för alla så kallade ivandrare vi har i Sverige. Det kan inte vara lätt för dom att känna samhörighet och komma in i kulturen, och det hjälper inte med alla fördommar och förutfattade meningar som vi svenskar har om dom...

Och så några avslutande ord...
Jag minns en kväll, när jag hade varit ungefär 4 månader i Chile, då jag grät mig till sömns. Jag längtade så oerhört mycket hem till min familj, det kändes som att jag hade varit där jättelänge och var helt färdig med Chile och ändå var det evigheter kvar! När det var ungefär en vecka innan hemfärd var jag livrädd. Livrädd för att åka hem och tappa och glömma allt det jag lärt mig. På samma sätt som jag hade varit rädd för att åka dit, var jag nu rädd för att åka hem. Min resa har påverkat mitt jag, mitt liv och framförallt min framtid. Hade det inte varit för den där kvällen vid middagsbordet i Chile då jag Julio och Marcela satt och pratade om universitetsutbildningar, likheter skillnader, Chile vs Sverige, och Julios fråga om "Jamen,, varför pluggar inte du till advokat då?", så hade jag idag aldrig pluggat på juristlinjen på Stockholms Universitet.
Chile är inte ett land jag har varit i, det är en del av mig. Under tiden jag var där förändrades jag, mitt sätt att vara, tänka och mitt perspektiv något enormt. Jag blev en ny människa, Chile är numera en del av min identitet.

Jag åkte på den här resan själv men jag har varit långt ifrån ensam.
Ett stort tack till min mamma och pappa som alltid har funnits där oavsett tid på dygnet och som har gjort allt de kunnat för att de till att deras galna dotter har det bra på andra sidan jordklotet, tack till min storasyster som alltid kommit med uppmuntrande ord och som gjort ett ovärderligt arbete med Olympus under tiden jag var borta, tack till far- och morföraldrar som skickat peppande hälsningar och visat stort intresse och stöd för alla mina påhitt genom livet, tack till moster och kusiner för alla era fina ord, tack till Yuyo och Carola med familj för allt ert stöd och hjälp med planering samt alla kontakter, tack till alla mina kompisar som stöttat mig och hört av sig medan jag varit borta, tack till Antonio Paras för att du erbjöd mig din hjälp att förverkliga mina drömmar den där dagen då vi plötsligt träffades på ICA, Y muchas gracias a Marcela, Julio, Silvia, Joaquín, Luís y tus hijos, Los tata, Claudia + su papá, Mariana, Titi, Pipe, Vale, Javi, Andrés, Marcelo, Maria, Nico, Estéban, Lalo, Eduardo y todos los demás en Chile, todas las personas que conocí allá, la verdad es que no hay palabras para describir mi gratitud y lo que siento para ustedes! Son personas muy simpáticos y amororsos. Les amo! ♥



Enjoy;)

H

Lustigt hur man kan känna så skilda känslor på en och samma gång?

VEMODIGT, var vad det var att packa väskorna och lämna Chile. Och inte bara ett land och en kultur som jag lärt känna, lärt mig leva med, och älska... Utan även massor av människor som jag kommit så nära. Människor som bara genom deras existens och vänlighet lärt mig mer om livet än jag på någonsin kunnat ana. Det är tackvare dom som min resa blev miljonersgånger bättre än jag vågat drömma om, och det är tack vare dom som jag åker hem som en rikare människa.

Som tur var gick allt fin fint på flygplatsen. Fick givetvis betala för 2 extra väskor,,, 1300 kronor fattigare, men ändå helt klart värt det. Inget som som glömts och inga papper som var försvunna. Skönt!

Nästan hela gänget av alla mina kära vänner kom och vinkade av mig på flygplatsen i Santiago. Vi stod tillsammans utanför ingången till poliskontrollen och väntade till sista minut innan jag blev tvungen att lämna. Tårar, kramar, kindpussar, mer tårar och kramar. Tänk att jag alltid står och grinar på flygplatser?! Alla andra är ju så glada när de ska ut och flyga! Hahaha...

Gick genom poliskontrollen där de kollade mitt turistvisum och sen VIPS så var jag utom de chilenska gränserna och lagarna.

Resan hem var låååång men allt gick bra. 13 timmar till Madrid, 3 timmars väntan, 4 timmar till Arlanda. Väl där fick jag tag på alla mina väskor (tack och lov!) och sen fick jag äntligen krama om min mamma, pappa och storasyster! Det finns inte ord för att förklara känslan, lyckan, lättnaden, som jag kände under den återföreningen! Åå vad jag älskar dom! ♥

Enjoy;)

H

Min sista vecka i Chile var fylld av en massa "sista-gången-grejer". Ni vet, sista gången man gör deeeet, sista gången man går diiiit, sista gången man äter deeeeet... Ganska jobbigt faktiskt, eller känslomässigt... :/
Måndagen avslutades med ett besök på en sushirestaurang tillsammans med Julio och Marcela. Samma sushirestaurang där vi åt 3 åt tillsammans min allra FÖRSTA middag i Chile. Jag minns den första kvällen som om det vore igår. Hur jag tog mig fram med min hackiga spanska, hur jag inte fattade ett smack av menyn, hur blyg jag var, hur jag berättade för Julio och Marcela om mig själv och min familj... hur lite vi kände varandra! Och nu, den näst sista kvällen för min del i Chile,, hur vi satt och skrattade, skojjade, hur Julio lät mig välja vin och smaka på det (han har lärt mig massor om vin!!), hur jag hade problem att välja mellan alla goda rolls på menyn, och hur VÄL vi kände varandra! ♥ Kommer alltid minnas dessa två middagar som att jag levde om dom varje dag. De representerar början och slutet på min resa, samt står som ett bevis för allt jag lärt mig, varit med om samt utvecklats.

På tisdagen, dagen innan hemfärd, gjorde jag Vale och Javi ett nytt försök att komma in på Fantasilandia! Tror ni vi kom in? Nej! När vi väl kom dit så var det stängt!!!! Vet inte riktigt varför men det verkade vara för underhåll eller liknande...

Lite tur var det kanske.. Istället åkte vi nämligen till Patronato och Meiggs i centrum i jakt på en till resväska för min del! Hittade en sjukt bra för 10000 pesos = ca 150 spänn. Toppen! :D På eftermiddagen fick jag hjälp av tjejorna att packa och senare på kvällen blev det en sista middag med Marcela, Julio, Silvia, Joaquín, Luis och los tata. Småplock och mozarellafyllda ravioli med skaldjurssås samt en stor tårta till efterrätt! Fick en ordbok av Silvia med chilenska slang! Helt underbart! Jag får ju inte glömma alla modismos nu! ;)

Enjoy;)

H

Jag älskar tatueringar. För ett tag sen,, eller ganska länge sen faktiskt, så kom jag på tanken att göra en tatuering i Chile. Först hade jag tänkt tatuera in titeln på en låt som betyder väldigt mycket för mig. Men ju mer tiden gick kände jag allt starkare hur jag ville göra något för att hedra mitt andra hemland som kommit att ligga mig närmre om hjärtat än jag någonsin kunnat ana. En Chile tatuering var vad jag skulle ha.



Vales ex-killes kompis är tatuerare så hon hjälpte mig att kontakta honom. Var där på fredagen för att hälsa och kolla läget, klockan 1 följande måndag fick jag en tid. Väl på plats ritade han, på frihand, ett antal olika modeller av det jag ville ha. Jag fastnade på direkten för en utav dom, den var helt udnerbart vacker, precis som Chile... Jag hade egentligen tänkt mig något mindre och mindre konstnärligt, alltså med ett mer basiskt typsnitt, men nej,,, DETTA var min tatuering.

Enjoy;)

H

Vale och jag hade en utgång inplanerad efter showmiddagen och det kändes ju minst sagt lite små veligt efter den dramatiska avslutningen på middagen… Men efter att ha fått veta att tata trots allt mådde bra och allt verkade lugnt så tänkte vi att vi lika gärna kunde passa på att ge oss ut ;)

Vi skulle egentligen till Costa, discoteket i närheten av Vales hus i La Florida, men eftersom en viss chilenare aldrig hörde av sig….!!!!! Hahaha, så slutade det med att jag och Vale tog en taxi vid 3-tiden hem till hennes kompis Esteban. Vi satt ute i deras bakgård och drack romcola och snackade och hade det sjukt kul! Det är så himla enkelt att festa och ha kul i Chile… Dels finns det ju tillgång till alcohol natten lång om det skulle ta slut^^ men också för att alla är så avslappnade, sociala och glada. Det är lätt att ta sig in i en grupp, eller rättare sagt, man blir inbjuden (!) och man känner sig så himla välkomnad och glad J Kommer sakna det kompisgänget <3

Enjoy;)

H

Lördagskvällen var ganska dramatisk…

Den började hur bra som helst! Vi kom tillbaks från skidåkningen i Colorado runt 8-tiden och vid 9 skulle vi vara på plats på en restaurang inne i centrum där vi hade bokat bord. Ett litet avskedsparty för mig…

I alla fall. In i duschen, torka håret, fixa sminket, ja ni vet! Men vi var snabba och kom fram strax efter 9 J Vi är ju trots allt i Chile ;) Utanför restaurangen, som heter Los Buenos Muchachos och är en välkänd restaurang i Santiago, mötte vi upp resten av gänget, dvs Marcelas släktingar som också skulle med J Vi kom in i restaurangen som var ENORM, satte oss vid vårat bord på andra våningen vid räcket. Los Buenos Muchachos är en restaurang med plats för jag vet inte hur många människor för de har nämligen som en krogshow där på kvällarna. Ni vet sådär med dans och sång och en massa uppträdanden. Mestadels är det stora sällskap som kommer dit för att fira, typ möhippor och 50-årsfester. Och en och annan avskedsmiddag förstås ;)

Efter en stund var alla på plats, vi beställde in 3 st paradillas, det är som bordsgrillar de kommer in med och ställer mitt på bordet och ovanpå är det fullt med kött av olika slag som man delar på. Till det kan man välja olika slags tillbehör, vi hade sallad och pommes =) Det var hur mysigt som helst och stämningen var på topp! Showen drog igång, det visades traditionella danser och det spelades hög latinamerikansk musik!

Men så plötsligt, så ser jag hur Marcela, som sitter mitt emot mig, sitter och pratar med sin pappa som hon har på sin vänstra sida och som inte alls verkar må särskilt bra. Han blir alldeles blek i ansiktet, lutar sig framåt och sen åt sidan och ser nästan ut att tappa medvetandet. Han gjorde miner som att han hade ont och jag lovar er att jag var typ helt säker på att han fått en hjärtinfarkt eller nått. På bara några sekunder förvandlades den mysiga stämningen till något helt panikslaget! Alla började skrika efter läkare, borde drogs undan folk kom springandes, och ja det var ett helt kaos! Marcelas pappa, tata, såg fortfarande ut som att han skulle svimma eller som att något annat var väldigt väldigt fel och efter bara några minuter var ambulansen på plats. Tata började så småningom känna sig bättre och hjälptes ner till ambulansen som stod utanför restaurangen och väntade. Vi andra fick vänta i en salong under tiden han undersöktes i bilen..

Det visade sig att det inte var något med hjärtat men de ville i alla fall skicka honom till kliniken för att göra vidare undersökningar. Senare på natten fick vi höra att det tack lov inte heller var något i hjärnan men att han skulle få stanna kvar för vidare undersökningar. Tisdag morgon fick han komma hem igen och då hade de fortfarande inte hittat något fel :/ Vilket i och för sig kanske är skönt,,, men samtidigt är det ju något som inte stämmer.

Jag är i alla fall väldigt glad och tacksam över att han mår bättre nu och att det inte var något allvarligt med varken hjärtat eller hjärnan J Det var ju lite snopet att det hände under den där showmiddagen men det gör faktiskt detsamma! Vi hade en mysig liten avskedssamling på söndagskvällen hemma hos Marcela och Julio istället, alla var samlade och det var minst lika trevligt som kvällen innan <3 Det viktigaste är ju trots allt att alla mår bra… <3

Enjoy;)

H

I lördags var vi iväg och åkte skidor vid en skidort som heter Colorado. Det tar strax under 2 timmar att ta sig dit med bil från Santiago. Eftersom Chile, och framförallt Santiago, inte har ett klimat som kräver några täckbyxor eller dunjackor så finns allt sånt att hyra. Det finns en gata full med skidutflyktsaffärer där man kan hyra både kläder och utrustning samt köpa transfer om man vill det :) Vi åkte dit tidigt på morgonen, vid 7 ungefär, och då var det smockat med folk! Vi hyrde kläder och sen åkte vi mot Colorado, som är typ som Romme, och väl där hyrde vi skidutrustning :)

Jag åkte själv nästan hela dagen eftersom det var första gången på skidor för de andra tre, Marcela Julio och Vale. Men det gjorde inte så mycket :) Jag njöt av dagen och vädret som var HELT underbart, perfekt för att åka skidor!! Vi lunchade tillsammans och hade en helt fantastisk dag :)
Pratade även med en hel del folk i skidliften. Jag är inte helt säker men det känns som att det är ganska typiskt Chile... Jag har nog aldrig åkt själv med en främling i en skidlift hemma i Sverige,,,, men här är det i alla fall helt självklart att man börjar prata med varandra :) Sånt är trevligt!









Enjoy;)

H

Tönkte berätta lite om vad som hänt den senaste veckan! Jag har ju haft fullt upp med att njuta av de sista dagarna io Chile så bloggen har blivit lite lidande...
Jag kommer förmodligen uppdatera och lägga upp fler bilder även när jag har kommit hem, så sluta inte besöka bloggen endast för att jag sätter fötterna på arlanda;)

Kan ju börja med att berätta om onsdagskvällen förra veckan:) Vi spelade bowling! Jag, Marcela, Julio och Joaquín åkte till Parque Arauco och spelade en timme och sen avslutade vi med en middag på T.G.I Fridays! Det var en såndär gång då jag spelade dåligt (jag vet att ni skrattar nu men det är faktiskt så! sist jag spelade strikeade jag flera gånger...)! Joaquín vann förstås och jag sa som alltid när han vinner över mig "fome el juego" = tråkigt spel! Hahahaha. Det är en liten interngrej mellan oss som startade under bilresan till La Serena då han vann över mig på alla spelen på sin iphone^^



Kolla skillnaden mellan Marcela och Joaquín! Hahaha :)

På torsdagen flyttade jag som sagt över till Marcela och Julio över helgen och på kvällen var jag ute och partade med Vale! På fredagen var man lagom pigg så det blev en rätt lugn dag. På kvällen kom Claudia (Marcelas syster) och deras pappa över på middag, plus att Vale var där också :)

Enjoy;)

H

Halloj!
Nu har det verkligen börjat närma sig hemfärd för min del... Om 24 timmar ungefär måste jag bege mig till flygplatsen!

Just nu är jag här i lägenheten och bråkar med mina resväskor... Jag har 2 väskor.. Den ena är inte smockfull men väger redan 23 kg.. Den andra är smockfull men väger mindre än 20 kg. What to do? De tyngsta grejerna är redan i den andra väskan men den är liksom för liten... Det blir nog till att åka och köpa en ny väska som rymmer lite mer...

Vad mer ska göras idag? Jo jag ska till Fantasilandia (ett nytt försök) tillsammans med Vale och hennes lillasyster Javiera. Sen blir det lite middag här ikväll och sen ska jag och Vale ut och dansa :) Min plan är att sova så lite som möjligt i natt så att jag kan sova på planet i morgon istället och på så sätt försöka komma in i den svenska klockan lite lättare. Vi får väl se hur det går :)

Enjoy;)

H

Halloj!
Jisses, min helg har varit HELT fullspäckad med roliga saker och jag har haft så himla kul!! Jag har 2 dagar kvar här i Chile och dessa två dagar har jag hur mycket som helst att göra så jag kommer inte hinna uppdatera så mycket. Så fort jag får tid ska jag sätta mig ner och berätta om min helg som innehöll skidåkning, fest, avskedsparty och en massa grejer!

Nu ska jag in mot stan på nya äventyr! ;)

Btw så har min resfeber börjat sätta sig in.... Går runt och är orolig och har småont i magen hela tiden :/ Jag antar att min hemfärd börjat bli verklig..

Enjoy;)

H

Jisses, det är ju sant!! Min absolut sista fredag i Chile,,, och i morrn min sista lördag!!

Gårdagen blev inte som vi hade tänkt oss.. När vi kom fram till tivolit, Fantasilandia, vid 3 tiden så hade de stängt biljettluckorna och släppte inte in mer folk eftersom det var fullt! Snopet, inte sant?! Jag som var så himla taggad på att åka bergochdahlbana... Vi ska i alla fall göra ett nytt försök på tisdag, men då får vi nog åka dit lite tidigare :)

Istället strosade vi runt lite i stan, tog en kaffe och sen åkte vi hemåt Vale där vi softade lite innan det blev middag och sen utgång:) Jisses vad kul jag hade igår! Drack sådär precis laaaaagom mycket rom så jag höll mig sådär laaaagom småglad och pigg hela kvällen. Vi dansade på som tusan fram till strax efter 4 i morse då de tände lamporna och slängde ut oss hahaha. Sen blev det en tur förbi McDonald's drivethrough, och nej jag köpte inget. Jag har aldrig begripit varför folk jämt ska till McDonalds när man kan åka hem och sova, hahaha! Men men, det är ganska kul ändå ;) Jag kan ju säga såhär, att de som jobbar i McDriven nattetid får nog se en hel del kul... Hahahaha.

Vaknade strax före 12 idag. Då blev det frukost och till att klä på sig och sen tagga hemåt Marcela och Julio. Nu sitter jag på Starbucks och chattar med Mami♥ Träningsväskan är med, tänkte nämligen dra till gymmet på direkten och svettas lite. Jag tycker det är så skönt.. Där slappnar jag av =)

Juste. Vet inte om jag kommer kunna logga in något mer ikväll och kanske inte i morrn heller, för då ska vi nämligen åka skidor och sen på kvällen samlas och ha ett litet avskedsparty =) Men annars försöker jag skriva på söndag!

Enjoy;)

H

Halloj!
Sitter pa ett internetcafe lite snabbt och kollar mailoen och uppdaterar, ska snart vidare in mot stan for att ga pa tivoli med Vale, sen ikvall ska vi ut och dansa :)

Ska beratta lite snabbt vad som hander och sker. Var ute och spelade bowling med Julio Marcela och Joaquin igar, det var superkul. Silvia och Joaquin aker ivag till Vina del Mar idag till pa sondag sa jag kommer spendera helgen hemma hos Julio och Marcela. Grejen ar bara att det var sa sent som igar natt, efter bowlingen, som jag fattade att Silvia kommer stanga igen sin lagenhet helt, med larm och allt, sa jag kommer inte ha tillgang dit forren pa sondag eftermiddag. Sa jag fick lite panik och fick packa ner allt jag kan tankas behova i helgen,,, vilket ar ganska manga grejer! Jag blev lite ledsen over allt,,, egentligen vet jag inte varfor men det kom lite som en chock liksom.. Plus att jag hade en evaluacion pa gymmet inplanerad vid halv 9 idag pa morgonen och Silvia sa at mig att jag maste vara klar vid 11! Allt blev bara panikartat sa det slutade med att jag borjade grata och fick en enorm hemlangtan...
Sa.. Det blev en liten dispyt igar natt och idag pa morgonen vilket kanns jattetrakigt. Men men, sa ar det. Jag vill absolut inget hellre an att visa min uppskattning mot alla har men samtidigt maste jag fa saga ifran nar jag kanner mig krankt..
Men, nu forsoker jag glomma allt det dar och blicka framat:) Solen skiner och med en positiv installning sa blir det nog en fantastisk dag tillsammans med Vale!

Tack for att du ringde mami! Sa underbart att hora din rost! Love u all! ♥

BTW. Kommer ev inte kunna uppdatera sa ofta den har helgen, men jag ska gora sa gott jag kan :) En bra anledning att ga till Starbucks;)

Enjoy;)

H

Efter gymmet blev det en smaskig frukost bestående av vaniljyoghurt, müsli, granatäpple och äggmacka!



Satte mig ner i en park och njöt av solen =)



Promenerade runt...



Njöt av underbara Avenue Apoquindo...



Piercade mig!

Jag hade en piercing där förut men den ramlade av! (JA, du läste rätt...) Jag gick till en frisörsalong i Täby Centrum där de gjorde det lite halvengagerat med pistol^^ Ja Linda, du minns kanske hur seriöst det var? Hahaha;) Piercingen satt väl i en månad sen flyttade sig liksom hålet längre och längre ner och tillslut ploppade örhänget ut och det var som ett jack i mitt öra!!! Som tur var gjorde det inte alls ont och det läkte ihop fint igen.. Men vafan, jag ville ju ha en piercing där!!

Så idag gick jag till ett minimall här i närheten där det finns en massa piercing och tattoo studios. Hörde mig för om priser etc i lite olika sen besdtämde jag mig för en (en av de dyrare faktiskt!). De var jätteseriösa och han som gjorde min piercing var skitduktig och supertrevlig! Han förklarade allt jättenoga innan och jag fick skriva på ett "kontrakt" att jag hade tagit del av infon osv. Sen la han upp alla instrument på ett bord innan och visade så att de var oanvända, dvs att de var inplastade, och att allt var hygiensikt osv. Efteråt förklarade han hur jag ska tvätta och sköta om min piercing på bästa sätt =) Känns toppen :)

Enjoy;)

H

Temp. morgon: 2°C
Temp. dag: 15°C

Inte långt kvar nu. Jag kan inte förstå att tiden gått så fort! Det har börjat gå upp för mig att jag snart kommer lämna Chile, alla vänner och den vardag jag skapat här. Det kommer bli ett smärtsamt och sorgligt farväl.. Men samtidigt en alldeles underbar återförening på Arlanda ♥

Jag har hela tiden varit inställd på att vara här i 6 månader och inte mer. Det är dessutom det ända möjliga eftersom jag inte har någon framtid här. Om jag skulle vilja stanna längre så måste jag skaffa ett jobb eller börja plugga,,, och det vill jag inte göra här! Jag älskar Chile ♥ men jag måste hem till Sverige och ta tag i vardagen och min framtid där. Men en sak är säker,,, för att lyckas med det, för att ta mig dit jag vill i livet, så finns det ingenting som kommer vara så värdefullt och hjälpa mig så mycket som de erfarenheter och det jag har lärt mig här i Chile. Jag åkte hit som en vilsen ganska osäker tjej,, kommer hem starkare och mer säker än någonsin på vem jag är och att jag faktiskt,, klarar precis vad som helst!

Enjoy;)

H

Gissa vem som kom hem till Silvia en snabbis ikväll?! MATÍAS FERNÁNDEZ!!!!!!!!!!!!!!!!!!! En av fotbolsspelarna i det chilenska landslaget! OH MY GOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOD!!!!!!!!!!!!!
Luís kom över som vanligt efter jobbet och helt plötsligt säger han att Mati Fernández eventuellt ska komma över för att hämta någon medicin. Whaaaaaaaaaat?!?!?! Kunde inte tro att det var sant..!
Jag rodnade förstås mer än någonsin vilket jag fick höra sen också, hahahaha. Men vafan, de chilenska spelarna är ju SÅ SNYGGA!!
Ännu roligare var att Marcela precis hade kommit förbi en snabbis för att kolla upp en sak med min poncho. När vi fick veta att Mati Fernández skulle komma så var det klart att Marce också var tvungen att stanna kvar! Trots att stackars Julio stod hemma med maten på G;) Hahahaha! Nåja, en sån chans kommer ju inte varje dag ;)



Till slut fick jag träffa en av La Roja's spelare!! :D:D:D

Tänk så mycket saker jag har varit med om som jag verkligen aldrig hade trott att jag skulle få vara med om här i Chile? Fotbollsspelare, löshår, strippklubb... Hihihi!

Enjoy;)

H

Temp. morgon: -1°C
Temp. dag: 14°C

God morgon :)
Idag skiner solen här i Santiago och det ser ut att bli en riktigt fin dag, trots att det är kallt!! Har gymma och ätit en supergod frukost, nu håller jag på att göra mig i ordning. Vill ge mig ut i solen så fort som möjligt =)

Idag kände jag för att testa något nytt till frukost så jag tog ut svängarna och gjorde i ordning stekt gröt! Har gjort det förut en gång för länge sen och då tyckte jag inte det var så speciellt,,, men man ska alltid ge saker och ting en andra chans! ;)





Såhär gör man:
♦ Koka upp 1 dl havregryn med 2 dl mjölk + kryddor (jag hade salt, vanilj och kanel + några russin)
♦ Värm en stekpanna och ha i ½ msk smör/margarin
♦ Klicka ut gröten i stekpannan, ca 10 cm i diameter
♦ Stek på ganska svag värme tills den är ganska fast och börja få färg, vänd på den och stek lite till
♦ Servera med valfritt tillbehör! Jag hade varma björnbär, ananas och vaniljyoghurt!

Till detta gjorde jag i ordning en avokadomacka och en kopp kaffe! =)

Enjoy;)

H

Vet inte om jag törs berätta för min mor vad jag köpte idag på Patronato...



Enjoy;)

H

... och fixa lite inför hemresan. Åkte till exempel hem till Julio och Marcela tidigare idag för att ta reda på de grejerna jag hade kvar där efter flytten hem till Silvia. Lite tidningar och saker från marathonet etc.. Jag har ju lyckats samla på mig OCH sprida ut mig rätt bra här under mina 6 månader, haha, så det känns skönt att sätta igång i tid så jag har koll på grejerna tills nästa vecka när det verkligen börjat närma sig hemfärd :)

Efter en lunch med Marcela (hon köpte med sig empanadas hem!!!!!) så åkte jag till Patronato, marknadsområdet med billiga kläder, och strosade runt en stund, sen åkte jag back again =)



Högen med grejer som jag hade hemma hos Marcela och Julio...

Enjoy;)

H